Så här fungerar geologin ute på Aspviks Koloniträdgårdsförening                   TILLBAKA 

 

 

1) Diket är övertäckt med permeabelt singel samt försett med inspektions- och dräneringsbrunnar genom området. Det flödet fungerar kontinuerligt utmärkt!
2) De vägar som tillfälligtvis blir översvämmade ligger lägre än överkanten på dräneringsdiket. (Se karta nedan) Vatten rinner inte uppåt!
3) Aspviks koloniområde är gammal sjöbotten som utgörs av lera till stor del och den fina sandstranden gick uppe i skogslinningen.
4) Örnässjön ligger 9 meter ovanför rullstensåsen. Denna dränerar konstant ner mot Mälaren och givetvis via Aspviks koloniträdgårdar.
5) Leran på vårt område tränger genom åren alltmer upp till ytan och bildar en för regn- och smältvatten helt ogenomtränglig barriär. Det blir likt en lerkruka. Vatten på jordytan försvinner därför i huvudsak bara med solvärme (evaporering) och upptas till del också av den lokala vegetationen. Detta sker givetvis huvudsakligen sommartid.
6) De utdöende barrträden som tidigare växte i rullstensåsen ovanför Morotsvägen bidrog aldrig mycket till dräneringen! Lövträd däremot - konsumerar rejält med vatten sommartid och de finns kvar. (12 nya lövträd planterades dessutom där våren 2019)
7) Det har under hösten regnat mer än 200 millimeter.
8) Mälarens vattenstånd var i december 2019 drygt 7 decimeter ovanför normal nivå. Alla slussar till Saltsjön & Östersjön öppnades därför helt.
9) De kolonitomter som ligger lågt kan bara dräneras mekaniskt i brist på sol, värme och yvig vegetation.
10) Vi kan prata om vädret och ibland faktiskt göra något åt dess påföljder!

(Se också redogörelse om effekten av lera längst ner på sidan)

 

Dräneringsdiket mellan "nya" & "gamla" området. Det fungerar perfekt!

Problem med dränering föreligger på tomter som är lägre än omgivande mark.

 Sanka områden är markerade med blå färg

 

Så här enkelt gör man en pumpgrop på tomtens lägsta ställe

 Utredning våren 2014 

https://aspvikskoloni.se/drainage2014.htm

 

Beakta att syndromet med översvämningar som ibland drabbar vårt koloniområde inte egentligen beror på vattenståndet i Mälaren. Vi ska skilja på ytvatten (efter nederbörd/snösmältning) och grundvattennivå. Visst blir det marginellt sämre avrinning med 10 procent minskat fall till grundvattnet, men det stora problemet på vissa av våra tomter är att regnvattnet inte kan rinna bort. Om jordskorpan har stor halt av lera tar denna sig allt eftersom uppåt när den blir vattenmättad. Det får effekten att jordytan blir relativt impermeabel (vattentät) och dränering i praktiken måste göras med endera dikning eller mekaniskt med hjälp av pump. Lera tränger märkligt nog konsekvent upp till ytan över tid och då blir situationen än värre med ständigt djupare landsänkning eftersom leran tynger ner den mjukare alven.

 

  Så här brukade det se ut om våren

Det "gamla" diket var besvärligt att hålla efter!

 

 

Det var sämre flöde i diket för 20 år sedan när det ofta var övervuxet med sly